PANEL
Räkna panelåtgång för lockpanel och lockläktspanel
Hur mycket panel du behöver beror på väggens mått, bottenbrädornas bredd, lockets bredd och överlappet. Samma mått avgör också mellanrummet mellan bottenbrädorna. Här går vi igenom beräkningen för ett rektangulärt väggfält med stående panel.
Räkna med dina egna mått
Få löpmeter för bottenbrädor och lock, jämna mellanrum, måttskiss och en uppskattning av spikåtgången.
Öppna panelkalkylatornLockpanel eller lockläktspanel?
Båda paneltyperna har stående bottenbrädor med ett mellanrum som täcks av ett lock. Lockpanel använder breda lockbrädor. Lockläktspanel använder smalare lockläkt. Ett smalare lock lämnar mindre utrymme för mellanrum när överlappet är lika stort.
Ange de verkliga brädbredderna för produkten du ska använda. Räkna inte panelens synliga framsida som brädans fulla bredd: delar av bottenbrädan täcks av locket.
1. Mät varje väggfält separat
Mät bredden mellan de avslut där panelen ska börja och sluta och höjden som brädorna ska täcka. Bredd × höjd ger väggytan. Räkna olika väggfält var för sig, eftersom varje fält får en egen brädfördelning och egna kantbrädor.
Kalkylatorn räknar rektangulära fält med samma höjd. En sned gavel eller särskilda hörnavslut behöver en separat plan för längder och kapning.
2. Räkna mellanrummet från lockets bredd
Locket måste täcka mellanrummet och samtidigt överlappa bottenbrädorna på båda sidor. Kalkylatorns grundmodell använder minst 20 mm överlapp per sida. Kontrollera alltid produktens monteringsanvisning.
Största mellanrum = lockets bredd − 2 × överlapp per sida
En 145 mm bred lockbräda med 20 mm överlapp per sida ger högst 105 mm mellanrum: 145 − 20 − 20. En 45 mm bred lockläkt med samma överlapp ger högst 5 mm mellanrum.
Det här är det största mellanrummet för det valda överlappet. Vid fördelning över en bestämd väggbredd kan mellanrummet bli mindre och det faktiska överlappet större.
3. Fördela brädorna jämnt över väggen
I kalkylatorns modell börjar och slutar väggfältet med en bottenbräda. Den försöker få hela kantbrädor och lika mellanrum. Om det inte går behålls det valda överlappet och de två kantbrädorna klyvs lika.
Centrumavstånd, eller c/c, är avståndet mellan mittlinjerna på två intilliggande fullbreda bottenbrädor. Det är bottenbrädans bredd plus mellanrummet. Mellanrum och c/c är alltså två olika mått. Om kantbrädorna klyvs gäller det visade c/c-måttet de fullbreda brädorna inne i fältet.
Exempel: 4 meter bred vägg med lockpanel
Väggen är 4 m bred och 2,4 m hög. Både bottenbrädor och lockbrädor är 145 mm breda. Minsta överlapp är 20 mm per sida, utan avdrag för fönster eller dörrar.
- Bottenbrädrader
- 17 st
- Lockbrädrader
- 16 st
- Mellanrum mellan bottenbrädor
- cirka 95,94 mm
- Centrumavstånd, c/c
- cirka 240,94 mm
- Faktiskt överlapp per sida
- cirka 24,53 mm
- Bottenbrädor före marginal
- 40,8 löpmeter
- Lockbrädor före marginal
- 38,4 löpmeter
- Totalt före marginal
- 79,2 löpmeter
17 bottenbrädor upptar 2 465 mm av väggens bredd. Resterande 1 535 mm fördelas på 16 lika mellanrum. Båda kantbrädorna kan vara hela. Värdena ovan är avrundade för visning; kalkylatorn räknar med full precision.
Med en vald spillmarginal på 10 % blir materialbehovet 44,88 löpmeter bottenbrädor och 42,24 löpmeter lockbrädor, totalt 87,12 löpmeter. Kalkylatorn visar löpmeter avrundat till en decimal. 10 % är ett exempelvärde, inte en generell rekommendation.
4. Hantera fönster, dörrar och spill
Räkna öppningarnas sammanlagda yta som bredd × höjd för varje fönster eller dörr. Ett öppningsavdrag i kalkylatorn minskar löpmeterbehovet proportionellt efter yta. Brädraderna och mellanrummen ligger kvar över hela väggfältets bredd.
Om exempelväggen har 2,4 m² öppningar återstår 7,2 m² av väggens 9,6 m². Schablonen behåller då 75 % av löpmeterbehovet före spill: 30,6 löpmeter bottenbrädor och 28,8 löpmeter lockbrädor.
Ytavdraget är inte en kapplan. Placering av öppningarna, korta bitar och hur spill kan återanvändas påverkar den verkliga åtgången. Hörnbrädor, foder och andra avslut räknas separat.
5. Uppskatta spikåtgången
Spikmängden beror på antalet brädrader, antalet spikreglar i höjdled och antalet spikar vid varje infästning. Kalkylatorn räknar bottenbrädor och lock separat och lägger sedan på den reserv du väljer.
För exempelväggen ger högst 600 mm mellan spikreglar och 150 mm från varje ända till första respektive sista regel fem reglar, fördelade med 525 mm c/c. Med en spik per bottenbräda och regel samt två per lockbräda och regel blir det 85 + 160 = 245 spikar. Med 10 % reserv avrundas mängden uppåt till 270 spikar.
Regelavstånd, ändavstånd och spikantal i exemplet är justerbara beräkningsvärden. TräGuiden beskriver olika infästningsprinciper för bred lockbräda och smal lockläkt; följ anvisningen för din panel. Beräkningen väljer inte spiktyp eller spiklängd. Spik räknas utan öppningsavdrag, och extra reglar samt infästning kring öppningar och avslut tillkommer.
Hur många panelbrädor ska jag köpa?
Löpmeter visar den sammanlagda längden, men säger inte hur många användbara bitar en inköpt bräda ger. En bräda som är kortare än vägghöjden räcker inte till en hel rad utan skarv. Kapning och skarvplacering påverkar köpantalet.
Om du anger en brädlängd visar kalkylatorn en längdekvivalens: löpmeterbehovet delat med brädlängden, avrundat uppåt. Den är ett stöd för mängdjämförelse, inte ett garanterat antal brädor att köpa.
Källor och avgränsningar
Guiden förklarar kalkylatorns mängd- och fördelningsmodell, inte en komplett monteringsanvisning. Luftning, fuktskydd, infästning, hörn och skarvar behöver utformas för den aktuella väggen och panelprodukten.
Tekniska utgångspunkter: TräGuiden: stående utvändig panel och TräGuiden: yttervägg med stående panel.